Krigsförbrytelser

Som krigsförbrytelser betraktas de grövsta brotten mot krigets lagar. Sådana är bland annat de grova brott som definieras i Genèvekonventionerna.

Vad är en krigsförbrytelse?

Som krigsförbrytelse anses till exempel avsiktligt dödande, tortyr eller omänsklig behandling av och biologiska experiment på civilpersoner eller krigsfångar. Även bland annat avsiktliga angrepp på civilbefolkningen och bedräglig användning av det internationella skyddsmärket är krigsbrott. Även en enskild gärning kan vara en krigsförbrytelse.

Man kan göra sig skyldig till krigsförbrytelser även under inbördeskrig. Krigsförbrytelser definieras i flera av brottmålsdomstolens stadgar samt i många länders nationella lagstiftning. I Finland definieras krigsförbrytelser i 5 § 11 kap. i strafflagen.

Folkmord och brott mot mänskligheten

I situationer, där man gör sig skyldig till krigsförbrytelser, gör man sig ofta skyldig även till ännu allvarligare gärningar. Folkmord och brott mot mänskligheten anses vara särskilt allvarliga internationella brott.

I praktiken består folkmord och brott mot mänskligheten av gärningar som anses vara krigsförbrytelser, men beroende på planmässigheten hos och målen med gärningarna har de separata brottsrubriker. Till skillnad från krigsförbrytelser kan man göra sig skyldig till folkmord och brott mot mänskligheten även under fredstid.

Folkmord innebär vilken som helst av följande gärningar, vars syfte är att utrota en nationell, etnisk, ras- eller religionsgrupp antingen helt eller delvis:

• mord av gruppmedlemmar
• vållande av svår kroppslig eller psykisk skada på gruppens medlemmar
• avsiktligt ställande av sådana livsvillkor för gruppen, vilkas syfte är att helt eller delvis fysiskt utrota den
• vidtagande av sådana åtgärder, vilkas syfte är att förhindra nativiteten inom gruppen
• förflyttning av barn under tvång från en grupp till en annan.

Brott mot mänskligheten innebär vilken som helst av följande gärningar, då den utförs som en del av ett omfattande eller organiserat angrepp på civilbefolkningen:

• mord
• utrotning
• förslavning
• utvisning av befolkningen
• frihetsberövning
• tortyr
• våldtäkt
• förföljelse på grund av politiska åsikter, ras eller religion
• annan omänsklig gärning.

Straff för krigsförbrytelser

Personer som gjort sig skyldiga till allvarliga brott, det vill säga krigsförbrytare, ska alltid och överallt åtalas. Staterna har en skyldighet att antingen göra det själva eller överlämna den misstänkte till ett annat land för prövning.

Till skillnad från sedvanlig straffrätt är samtliga stater skyldiga att söka efter och åtala krigsförbrytare oberoende av deras nationalitet eller ort där brottet begicks. Med denna så kallade universalprincip säkerställer man att allvarliga brott förhindras.

Krigsrättegångar kan hållas antingen av olika staters nationella domstolar eller av internationella myndigheter. Till exempel är syftet med före detta Jugoslaviens och Rwandas krigsförbrytartribunaler att åtala personer som beskylls för krigsförbrytelser utförda under väpnade konflikter i dessa länder. Därtill finns det en internationell krigsförbrytartribunal i Haag, där man kan väcka åtal för krigsförbrytelser som begåtts efter att den grundades (1.7.2002).

Alla dessa domstolar har befogenhet att utdöma straff för folkmord och brott mot mänskligheten.

Om du har frågor om humanitär rätt eller behöver ett expertutlåtande, vänligen kontakta oss: humanitaarinenoikeus(at)rodakorset.fi.
Växel: 020 701 2000 (vardagar kl. 8.30–16.00)